Skithelg!

I helgen var jag med om nåt jag aldrig har varit med om. Och jag hoppas jag slipper uppleva det igen...

I lördags skulle vi ut igen som vanligt. Jag skulle gå Höjdslåttern med Kitty, Robbin Adolfsbiten med Taizon, och Tove Fridabiten med Frost. Kitty fick nog upp älg, men jag hörde inte henne skälla för för all snö i skogen tar upp ljuden. Men flera andra hörde skall så det var nog hon. Det är en duktig tös det där! Taizon gick tomt, men Frost fick upp ett djur också långt ner på Fridabiten. Han drog efter djuret som sprang österut. Och nu händer det! Tove hör han skälla längre o längre österut. Hon är på Nedre skogsvägen och går också österut i sakta mak. Tillslut hör hon inte honom längre. Hon väntar på honom där hon släppte han, vid Hinriksvägen. Jag går klart med Kitty, som hade tappat kontakten med den ev älgen, och vi avslutar jakten. Vid samlingen bestämde Robbin att gå ut en sväng till med Taizon på Klarabiten och han fick några tappre passare med sig.  Det fanns ett spår som han följde men det gick ända över till Västra jaktlagets område. Tove väntade fortfarande på Frost, och nu börjar vi bli riktigt oroliga. Så här länge har han inte varit borta tidigare. Varför kommer han inte åter? Alla gjorde sig klara för den invigningen som skulle ske på ÄngeGård för att fira vår nya asfalterade väg, medans jag o Tove åkte runt på skogsvägarna och letade Frost. Tillslut var vi tvungna att också åka hem och byta om för festligheterna. Men väl där, kunde vi inte låta bli, vi åkte flertal gånger och kollade om Frost hade kommit till den filt vi hade lagt ut, eller om han hade sprungit hem. Men nej, ingen Frost syntes till. Efter kalaset fortsatte vi att leta också. Vid midnatt måste jag få en blund i ögonen, men Tove fortsatte leta. Halv 7 på söndagsmorgonen åkte jag ut för att byta av Tove. Hon var rätt trött, men orolig för inte ett spår av vovven hade hon sett. Vart är han? Jag hade åkt runt i ca en timme då ringde min mobil, det var en från Skyttmon och han hade Frost på sin gård!! Vi åkte genast dit och visst var det Frost! Han blev så glad att få se oss igen, och hur glada jag o Tove blev går inte att beskriva i ord. Åh, så gott det var att få tillbaka Frosten... Hur han hade kommit till Skyttmon får vi aldrig reda på. Ammerån är mestadels öppen fortfarande, men visst, någonstans finns det kanske en tunn is som han kunde ta sig över på? Eller tog han bron? Följde han älgen ända dit upp? Men vi får inte svar på frågorna så vi får nog lämna dem därhän.
Frost

Övriga laget träffades i alla fall kl 08 och tog Tallytan. Jag stod över då jag ville ta hand om Frost i första hand. Men laget såg inte till någon älg, så det blev tomt i kylrummet denna helg. Nästa helg blir det nya friska tag igen!

Idag gick jag spårprov med Kitty! Det var första gången för både mig och Kitty att anlägga ett prov, men vi har tränat rätt mycket på att spåra, ända sen hon var valp, så vi kände oss rätt säkra. Vi letade och letade för att hitta ett riktigt färskt spår, men icke. Det är konstigt, när man vill ha riktigt färska spår, då finns det aldrig, hur mycket man än letar! Men det här spåret som var efter Getbuvägens avstickare, var nog i alla fall gjorda under natten, så det fick duga. Kitty tog upp spåret och gick klockrent i det tills vi skulle göra en paus. Jag, Kitty och provledaren gick ifrån spåret för att "vila" lite. Kitty var lugn och väntade snällt. Efter ett tag gick vi på spåret och det var inga problem för Kitty. Hon visste vad hon skulle göra, och gjorde det med glädje. Hon är roligt och tacksam att jobba med. Provet blev godkänt och vi får med spänning vänta och se domarens bedömningspoäng. :) Nu hoppas jag att jag får chansen att gå ett eller flera jaktprov med henne innan det blir för mycket snö i skogen. Hon är anmäld så bara domaren har tid, så drar vi ut igen!

Kitty vid Storsjöstrand sept-10

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0